|
|
|
|
|
|
|
Innan man börjar arbetet med en trycksak eller en webbsida bör man göra upp en budget. Vad kan det tänkas kosta? Allt beror på vad man lägger ut på konsulter och vad man gör själv, samt för trycksaker vilken kvalitet och omfång den ska ha.
Det vanliga vid beställning av exempelvis en broschyr är att text skrivs av en skribent, foton tas av en fotograf och layout görs av en formgivare. Sistnämnde färdigställer originalet för digital utskrift på tryckplåt (computer to plate). Här ingår scan/bildbehandling. Vissa konsulter är duktiga på flera delar i denna kedja. Tryckeriet ska sedan ha betalt för tryckning, falsning och bokbinderi. Slutligen måste trycksaken distribueras, exempelvis genom avtal med Svensk Direktreklam eller eget utskick.
En webbsida kostar ju ingenting i distribution, däremot tillkommer avgifter för att ligga på webbhotell och inneha domännamn. En webbsida måste hållas ständigt aktuell, så eventuella kostnader för uppdateringar får inte glömmas bort.
Kostnaden för en trycksak beror på antal sidor, färger, format, papper och upplaga. Färre tryckark innebär lägre kostnad. Antalet sidor måste av trycktekniska skäl alltid vara jämnt delbart med fyra. Små upplagor, under 300 ex, bör av kostnadsskäl inte tryckas i offset utan med hjälp av printing/kopiering.
Skillnaden mellan fyrfärgs- och enfärgstryck blir mycket påtaglig vid små upplagor, men minskar vid stora. Det beror på att den fasta kostnaden är hög för fyrfärg. Ett bra tips är att trycka färg enbart på arkets ena sida. I en 16-sidig tidning som trycks i en press med åtta sidor/arksida blir färgerna då på sidorna 1, 4-5, 8-9, 12-13, 16. Att trycka en dekorfärg, dvs en exklusivt ihopblandad färg enligt PMS-skalan, är dyrt. Då är det ofta bättre att trycka i fyrfärg, eftersom de fyra tryckfärgerna cyan, magenta, yellow och black (CMYK) finns i stora mängder på alla tryckerier.
Vad gäller format så är det alltid billigast med standardformat, exempelvis A-serien. (A4, A5 osv). Val av papper förmedlar en känsla till konsumenten (exklusivitet, miljömedvetenhet osv) och det finns oerhört mycket att välja på i alla prisklasser.
Det bör vara självklart att ta in offerter från alla leverantörer, framför allt gäller det för tryckning som brukar vara en stor del av den totala kostnaden för produktionen. Annars finns risken för obehagliga överraskningar. En bra konsult hjälper kunden ta in offerter från flera olika tryckerier.
Tryckeripriser kan skilja sig ganska kraftigt åt. Detta beror ofta på att tryckerier har olika specialiteter. En del har tryckpressar som är anpassade för tvåfärgstryck, andra för tabloidformat, en del har A2-pressar, andra A3 och så vidare.
Text, foto och layoutkonsulter finns i alla olika prisklasser. Men tänk på att den billigaste inte alltid är den bästa – här gäller om möjligt att ta vara på konsulter som tidigare visat prov på bra utförda jobb och samtidigt varit noga med lämningstider. Få saker är så frustrerande som att tvingas vänta på material från en kugge i kedjan.
När man anger priser ”business to business” anges de alltid utan moms. Det beror på att momsen aldrig är en kostnad för företagen, utan enbart är ett sätt för staten att ta in moms från slutkonsumenten.
Alla företag och myndigheter är skyldiga att redovisa moms. Det innebär att de tar ut moms på de varor och tjänster de säljer och från den summan drar av den moms de själva erlagt när de köpt varor och tjänster. Mellanskillnaden betalas sedan in till skattemyndigheten. Vissa verksamheter är momsbefriade.
Är kunden däremot en privatperson eller en idéell förening, så innebär momsen en reell kostnad. Momssatsen är för närvarande 25 procent, utom för upphovsrättsskyddad text (journalistiska artiklar) där momsen är sex procent. Andra satser gäller också för restaurang- och taxibranschen. På reklam tillkommer dessutom reklamskatt på elva procent. Det är tryckeriet som debiterar reklamskatten på sin faktura.
Fotografier, journalistiska texter och illustrationer är upphovsrättsskyddade verk. Layoutidéer är i regel inte detta. I Sverige har vi två lagar som reglerar upphovsrätten: upphovsrättslagen och fotografilagen.
Upphovsmannen har ensamrätten att förfoga över sitt verk, men förfoganderätten kan upplåtas till andra användare. Det innebär att en journalist kan sälja sin text till en tidning, som då har rätt att publicera den en gång. Väljer tidningen sedan att publicera texten på nätet eller i en systertidning måste ett nytt avtal slutas. Detta är alltså inte minst en ekonomisk rättighet.
Dessutom finns den idéella rätten, som handlar om hur och var verket används. Det innebär exempelvis att upphovsmannen har rätt att bli namngiven då verket publiceras och att verket ska respekteras – det får inte framföras på ett sätt som inte var avsikten. Ett sådant exempel är när en journalistisk text plötsligt dyker upp i ett reklamsammanhang.